En arbetsgrupp bestående av styrelsemedlemmarna Bjarne Bjurström (sammankallande), Christina Hamberg och Björn N Andersson har efter styrelsens beslut utarbetat en verksamhetsinriktning för Stockholms länsförbund för krishantering samt i vissa stycket reviderat förbundets stadgar. Framtidsgruppen fick uppdraget av styrelsen att titta på en förnyad verksamhetsinriktning i förbundet och att även göra en stadgeöversyn i sammanhanget. Arbetsgruppen tog sig arbetsnamnet Framtidsgruppen. Arbetet föredrogs på årsmötet i april 2009 för beslut om inriktning och fortsatt arbete. Stockholms Försvarskommitté bildas 1941 efter det att reaktionerna i den svenska befolkningen efter ockupationen av främst Danmark och Norge blivit så kraftiga att det ansågs nödvändigt att ytterligare förstärka försvarsviljan. Förändringar över tiden har också förändrat verksamheten inom SLFK. Målsättning och arbetsuppgifter för SLFK är enligt de stadgar som ändrades vid årsmötet 2001: Stockholms läns försvarskommitté, som är en partipolitiskt obunden regional samarbetsorganisation för frivilligt totalförsvarsarbete, har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde medverka till stärkande av landets och länets totalförsvar. Omvärldsutvecklingen har under åren gjort att Stockholms försvarskommittés arbete mer och mer har handlat om samhällets krishantering med därpå förändrade namn. Försvarsberedningen har en rapport och regeringen har i en proposition diskuterat vad som skall vara målen för vår säkerhet. Dessa bör vara att värna - befolkningens liv och hälsa, - samhällets funktionalitet samt - förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter. Med detta som utgångspunkt handlar verksamheten i krisberedskapen om att kunna motstå hot och risker. I planeringen är det hot som extrema väderhändelser, CBRN (Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen), informationssäkerhet, terrorism och organiserad brottslighet. Länsstyrelsen i sin risk och sårbarhetsanalys över länet tagit fasta på dessa hot och kopplat dem till olika verksamheter i samhället och har på så sätt tagit fram tolv specifika händelser som analyserats. Det är dessa händelser som skall vara styrande för den verksamhet som skall bedrivas i SLFK. För att ha en bra krisberedskap krävs att det i samhället finns förmåga till krishantering och en operativ förmåga att hantera specifika situationer. För detta krävs resurser, fungerande arbetssätt, en fungerande infrastruktur och ett regelverk som ger möjligheter att skydda och stödja den enskilda medborgaren i krissituationer. Med detta som bas skall SLFK utveckla samverkan och samarbete med olika aktörer i samhällssystemets krisberedskap. Dessa samarbetsparter kan vara allt från centrala myndigheter till det lokala näringslivet i Stockholms län. Syftet med framtidsarbetet är att SLFK skall bli en arena i Stockholms län för att stödja aktörerna i samhället i att utveckla sin krisberedskap. SLFK skall bli ett forum för diskussioner och lärande om risker och sårbarheter i syfte att förbättra krisberedskapen. För att nå detta mål krävs också en översyn och anpassning av förbundets stadgar så att mål och syfte klart framgår och att verksamheten får drivkraft. Framtidsgruppen fick uppdraget av styrelsen att titta på en förnyad verksamhetsinriktning i förbundet och att även göra en stadgeöversyn i sammanhanget. Arbetsutskottet (AU) mottar gärna synpunkter och idéer på vad Du som medlem önskar se för innehåll i en framtida verksamhetsinriktning. Eller sänd till Förbundets kansli: kansliet@slfk.se.
En arbetsgrupp bestående av styrelsemedlemmarna Bjarne Bjurström (sammankallande), Christina Hamberg och Björn N Andersson har efter styrelsens beslut utarbetat en verksamhetsinriktning för Stockholms länsförbund för krishantering samt i vissa stycket reviderat förbundets stadgar. Framtidsgruppen fick uppdraget av styrelsen att titta på en förnyad verksamhetsinriktning i förbundet och att även göra en stadgeöversyn i sammanhanget.
Arbetsgruppen tog sig arbetsnamnet Framtidsgruppen. Arbetet föredrogs på årsmötet i april 2009 för beslut om inriktning och fortsatt arbete.
Stockholms Försvarskommitté bildas 1941 efter det att reaktionerna i den svenska befolkningen efter ockupationen av främst Danmark och Norge blivit så kraftiga att det ansågs nödvändigt att ytterligare förstärka försvarsviljan. Förändringar över tiden har också förändrat verksamheten inom SLFK. Målsättning och arbetsuppgifter för SLFK är enligt de stadgar som ändrades vid årsmötet 2001:
Stockholms läns försvarskommitté, som är en partipolitiskt obunden regional samarbetsorganisation för frivilligt totalförsvarsarbete, har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde medverka till stärkande av landets och länets totalförsvar.
Omvärldsutvecklingen har under åren gjort att Stockholms försvarskommittés arbete mer och mer har handlat om samhällets krishantering med därpå förändrade namn.
Försvarsberedningen har en rapport och regeringen har i en proposition diskuterat vad som skall vara målen för vår säkerhet. Dessa bör vara att värna
- befolkningens liv och hälsa,
- samhällets funktionalitet samt
- förmågan att upprätthålla grundläggande värden som demokrati, rättssäkerhet samt mänskliga fri- och rättigheter.
Med detta som utgångspunkt handlar verksamheten i krisberedskapen om att kunna motstå hot och risker. I planeringen är det hot som extrema väderhändelser, CBRN (Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen), informationssäkerhet, terrorism och organiserad brottslighet. Länsstyrelsen i sin risk och sårbarhetsanalys över länet tagit fasta på dessa hot och kopplat dem till olika verksamheter i samhället och har på så sätt tagit fram tolv specifika händelser som analyserats. Det är dessa händelser som skall vara styrande för den verksamhet som skall bedrivas i SLFK.
För att ha en bra krisberedskap krävs att det i samhället finns förmåga till krishantering och en operativ förmåga att hantera specifika situationer. För detta krävs resurser, fungerande arbetssätt, en fungerande infrastruktur och ett regelverk som ger möjligheter att skydda och stödja den enskilda medborgaren i krissituationer. Med detta som bas skall SLFK utveckla samverkan och samarbete med olika aktörer i samhällssystemets krisberedskap. Dessa samarbetsparter kan vara allt från centrala myndigheter till det lokala näringslivet i Stockholms län.
Syftet med framtidsarbetet är att SLFK skall bli en arena i Stockholms län för att stödja aktörerna i samhället i att utveckla sin krisberedskap. SLFK skall bli ett forum för diskussioner och lärande om risker och sårbarheter i syfte att förbättra krisberedskapen. För att nå detta mål krävs också en översyn och anpassning av förbundets stadgar så att mål och syfte klart framgår och att verksamheten får drivkraft.
Framtidsgruppen fick uppdraget av styrelsen att titta på en förnyad verksamhetsinriktning i förbundet och att även göra en stadgeöversyn i sammanhanget.
Arbetsutskottet (AU) mottar gärna synpunkter och idéer på vad Du som medlem önskar se för innehåll i en framtida verksamhetsinriktning. Eller sänd till Förbundets kansli: kansliet@slfk.se.